snoppfixering?

Denna bild hittar man om man är hemma hos min systerdotter. Hon är 6 år. Hon har ritat den helt själv.

"Detta är påsen, det här är själva snoppen..... och så lite hår"

464798-6

Kan också tillägga att min andra systerdotter ABSOLUT INTE vill ha en docka med snopp. Hon är 3 år.

/ J.

IQ

Jag har faktiskt, tro det eller ej, andra kompisar än J. En av dem är underbart smart. Det är alltid lika givande att ha diskussion med henne. Jag brukar känna att vi ligger på ungefär samma nivå, men detta tog priset.

På lektion i internationell ekonomi...

Lärare: Devalvering innebär alltså att man skriver ner värdet på pengarna, vilket kan få stopp på en inflation. Men gör man det för ofta blir man förstås inte populär hos andra länder. Sverige har gjort det cirka 25 gånger sedan första världskriget, så vi är riktiga myglare...
K: Är det därför vi aldrig får några röster Eurovision Song Constest?

Japp, behöver jag fråga om hon blev idiotförklarad???



/ E.


Back on track!

Efter en liten händelse har vi varit tvugna att ganska tidigt ta en paus i bloggandet. Men nu är vi tillbaka. Roligare och klockrenare än någonsin!

Se upp!!!

SPA

Idag har jag varit och fått ansiktsbehandling. Helt fantastiskt! Hur kan det vara så underbart att ligga där och få massa klet insmort i ansiktet, massa kläm och ögonbrynsplock som gör ont som satan. Och sedan efter en dryg timme när man reser sig och kollar sig i spegeln ser man betydligt mycket sämre ut än när man kom dit. Ja, med undantag för ögonbrynen då förstås. Näsan är helt röd av alla groteska pormaskar som klämts (som man inte ens visste att man hade?) och hakan likaså. Det är inte underbart...

Nej hörrni, det som är underbart är när man kommer hem och rodnaden har lagt sig. Man ser nästan sminkad ut, ty fransarna är färgade och huden är slät, len och felfri. Mitt ansikte är lent som en babystjärt. Jag upprepar, som en babystjärt!

Detta, är något som jag kallar för otippat fantastiskt mina vänner.

/ E.

Godmorgon

Efter en lång och härlig joggingrunda samt en rejäl frukost känner jag mig redo. Redo för en söndag på IKEA. En söndag fylld med möbler, snorande ungar och bråkande par. Ljuvligt!

Just bring it on!

Workdays

Japp, den här dagen har varit utomordentligt fantastisk.
Utomordentligt fantastiskt DÅLIG förstås!

För mitt ICA, som ligger i en stad som inte finns, har minsann inte haft det lika lugnt som J's jävla äckel ICA som ligger i vad invånarna i denna stad skulle kalla för sveriges nästa huvudstad. Vi har minsann inte fått kolla på någon jävla ful och tråkig melodifestival, som iallafall hade varit bättre än att jobba. Vi har minsann haft det så jävla stressigt att man har behövt göra tre saker samtidigt och ändå inte hinna med. Vi har minsann inte ens hunnit få någon normal rast. Typ.

Detta har förstås resulterat i att dagens 8 och en halv timmes jobb har gått ganska snabbt och smärtfritt. Skönt. Dock är hela min kropp mörbultad, fötterna värker och ryggen är sliten. Nu skulle man ha en snygg och muskulös man som masserade min ömma kropp och sa en rad söta och uppmuntrade ord som man kunde fnysa åt. Men icke. Någon stark och muskulös man finns inte inom räckhåll och imorgon väntar ytterliggare åtta härliga timmar på mitt kära ICA.

Jag väntar tålmodigt på lönen.

/ E.

ICA

Vet ni vad som händer i en stor ICA butik när det bara är några dagar kvar till löning? Det blir knäpptyst, köerna existerar knappt och ljudnivån sjunker drastiskt. Man kan höra hur en knappnål stilla faller och landar på golvet, man hör den dova bakgrundsmusiken och dessutom går tiden så jävla sakta. Idag hade jag dock lite tur. När de högsta ur vår ICA hierarki dragit sig hemmåt, kommer någon på den geniala idén att byta kanal på alla tipsTVapparater till SVT. Så sista timmen av min slavarbetsdag tjänade jag 180 spänn genom att titta på schlagerfestivalen.

Nu sitter jag här hemma i min ensamhet och tänker på den stackars sate (E.) som ska arbeta ännu en liknande dag imorn och dessutom i stad som egentligen inte existerar. Jag lagar också mat. Det blir Chili con Carne. Jag ska äta massor. Kommer på att det kanske är tur att jag är ensam hemma.

/ J.

underbart

Finns inget bättre än dagar som denna. Solen lyser, willys nudlarna kokar för fulla muggar och en fantastisk arbetsdag väntar. Jag skriver som E, jag ska fullkomligen skutta till jobbet idag och inte alls tänka på alla fenomenala inlägg jag kunde ha skrivit här i stället, eller hur mycket godis jag kunde ha kastat i mig eller hur många dumma sms jag kunde ha skickat till den hårt slitande E. Nej det ska jag inte alls göra.

/ J.


Arbeit macht cash!

Hela vårt samhälle är uppbyggt på arbete. Man ska plugga för att kunna få ett bra jobb så man kan tjäna pengar = få ett bra liv. Varför är jag då inte överlycklig att få skutta iväg och jobba 8 timmar en solig lördag som denna? Varför fullkomligt hoppar jag inte av glädje? Varför längtar jag inte till att imorgon väntar ytterliggare 8 timmar av arbete?

Så därför tänker jag nu, helt demonstrativt, studsa iväg till jobbet, le mig igenom hela dagen och för att när jag kommer hem vid nio tiden ikväll, skriva ett helt fantastiskt inlägg om min utomordentligt fantastiska dag!

In need of a shrink?


/ E.


konstaterande

Jag borde börja åka mer bil.
Jag åker bil alldeles för sällan.

/ J.


Man eller mus??

Det brukar faktiskt oftast vara helt OK att festa med E. Ibland blir det till och med underbart och oförglömligt. Ibland stannar det vid helt OK, men när jag tänker efter blir det faktiskt oftast helt oförglömligt.

I helgen hände dock något som jag inte trodde att jag skulle behöva vara med om. Det som hände var att E var rent ut sagt dumihuvudet. Visst, jag hade säkert tyckt att hon var helt normal om det inte vore för att jag redan hade spenderat nästan en timme på krogtoan för att bereda plats åt en kebabrulle och en rejäl omgång willys-nudlar. Dock försvann min matlust ganska snabbt, när vi kom hem till my place vid tretiden och E korkar upp en vinflaska och skriker i köket: Upp till bevis, är du man eller mus? Man eller mus, J? Man eller mus?

Ja, jag brukar alltid se mig som en man.  Iallafall en manlig kvinna. Eller iallafall en ganska grov och tålig kvinna. Men denna kväll fick jag faktiskt ge mig vika, jag kände mig som en mus. Jag nosade runt lite med min musnos och fann att det inte skulle bli mat på många timmar. Sen somnade jag köksbordet.


/ J.


Mysfaktor

E: Vad mysig du är idag.
J: Japp, jag har ingen BH!!
E: Hm... Jag syftade iochförsig på mysdressen. Men vafan, jag har inte heller någon BH!!!


J****

Nej, rubriken står inte för någon typ av svordom som börjar på J och slutar på ävlar. Nix, sånt ska vi absolut inte censurera i den här bloggen. Ju fler svordomar desto mer passionerat hat eller kärlek = desto bättre. Men det är inte ämnet i detta inlägg mina små dvärgar.

Nu till saken, rubriken står faktiskt för min käre vän och kompanjon i den här bloggen. Vad kan väl passa bättre som start att den ena halvan av bloggen tillägnar ett inlägg till den andra halvan? För tro mig, när det kommer till J finns det faktiskt en rad positiva saker att berätta. Hon är som jag brukar säga, en otippad fantastisk människa.

Till att börja med är hon ganska gosig överlag. Hon har ett väldigt roligt skratt och ibland kan hon till och med glänsa till och vara riktigt smart. Men hennes speciella sak är att hon liksom brukar smyga sig upp och sätta sig lite gosigt bredvid en när man är lite ledsen, trött eller hängig, och så sitter hon där och flinar i mellan en halv och en minut. Sen smyger hon bort igen, och ytterliggare en minut senare sprider sig en välbekant doft av trygghet runt en - nämligen J's pruttar. Dom är fantastiska, det finns inga pruttar som luktar i närheten lika illa som hennes. Ändå betyder de trygghet.

Är inte vänskap fantastiskt så säg?

/ E.

Ps. För att känna trygghet har jag nu tänt doftljus här vid datorn. Jordgubb och Vanilj. Det luktar fantastiskt. Till och med bättre än J's pruttar. Men den dagen det uppfinns doftljus med pruttlukt är jag garanterat där och haffar ett!

Innelista

Jag har precis korkat upp en kall Coca Cola Zero och tagit fram nya Frotté som nyss damp ner i brevlådan. Jag tar min första klunk och slår upp en sida på måfå. Ljuvligt, tror jag, men det tar inte längre än någon sekund innan jag sätter klunken i halsen och börjar hosta så jag tror att jag ska kvävas. Vad ser jag? Jo jag ser att min pojkvän ligger etta på Gert Fylkings innelista. Är detta ett skämt? Vad kan möjligtvis Henrik ha gjort för att förtjäna detta? Har mannen bakom listan verkligen gjort den research som behövs för att sätta en människa som etta på en lista? Har mannen bakom listan tagit hänsyn till det faktum att Henrik retar upp allt och alla med sina diskussioner, att han snarkar och pruttar när han sover, att han är egocentrerad och att han dessutom tror att livet går ut på att spela TVspel? Har mannen bakom listan tänkt på allt detta när han satte min pojkvän som etta? Nej jag tror inte det.


Vart kan jag överklaga?

/ J.

gert


Sms-beroende

For the record of the readers: E är sms-beroende. Och ja, det är hon själv som skriver detta. Att jag överhuvudtaget erkänner måste väl ändå vara ett framsteg? Men ändå, om man tittar på saldot:

> Antal skickade sms sedan 080220: 96st!!!!!

Låter inte så mycket kanske, men då kära läsare, ta i beaktning att dagens datum inte är senare på året än 080222, och klockan är ändå bara 15.55.



RSS 2.0